Urtid – Istid

Naturskyddsföreningen i Sollentuna har gjort i ordning stigen Urtid – Istid – Nutid. Den passerar 30 lokaler där man kan se olika geologiska fenomen. Vid varje lokal finns en QR-kod.

Exempel på QR-kod

Genom att skanna QR-koden med en mobiltelefon får man en beskrivning av platsen och hänvisningar till en karta och till bakgrundsinformation. Denna digitala lösning har tagits fram av Vaxmora torps stödförening (kontakt), och är inlagd här på Vaxmora torps hemsida.

Stigen börjar vid Vaxmora torp och är drygt 5 km lång. Flera delar av stigen går genom blockig terräng, men i övrigt är den lättgången.

Som ett alternativ till att använda QR-koderna, ger Naturskyddsföreningen i Sollentuna ut ett A5 häfte med beskrivning och karta (kontakt).

Stigens läge har lagts in på en karta. Markeringarna i terrängen är sparsamt förekommande. De består av triangelformade träskivor med spetsen ned och par av stenblock på vardera sidan intill stigen. Där den avviker in på en ny stig finns pekare med triangelsymbolen.

Vid varje lokal finns en träskiva med triangelsymbolen och en QR-kod.

Stigens första QR-kod, vid Vaxmora torp

Några intressanta platser finns också i närheten utanför stigen.

Naturhistoriska tidsavsnitt med olika geologiska uttryck

Geologi är läran (logos) om jorden (gaia). Kunskap om jorden har vi fått empiriskt. De geologiska processer som vi ser i nutiden har alltid funnits och efterlämnar liknande resultat i form av mineral, bergarter, jordarter och fossil (aktualistprincipen). Spåren från jordens urtid för över 2,5 miljarder år sedan finns kvar liksom spåren efter den senaste istiden för bara 20 000 år sedan. Genom kunskap om naturen har vi lärt oss att exploatera den. Utan denna kunskap förstår vi inte vad som är värt att beakta eller när exploateringen överskrider det acceptablas gräns.

Geologien i Törnskogen visar oss skeenden som är miljarder år gamla och sådana som ännu pågår. Man kan dela in geologien i Törnskogen i fem tidsavsnitt som präglas av för varje avsnitt typiska processer, vars spår vi kan avläsa i naturen.

• Berggrundens bildande, som omfattar cirka 1 miljard år,

• berggrundens deformation som sker i den efterföljande 1 miljard åren,

• istiden som omfattar cirka 1 miljon år,

• landhöjningsperioden efter isens avsmältning som omfattar cirka 10 000 år,

• samt tiden då människan har lämnat synliga geologiska spår, de sista 2000 åren.

Schematisk översikt för olika geologiska fenomen som man kan se i Törnskogen.

Det är stor skillnad i tid mellan de olika geologiska fenomenen.

• Tiden mellan bildningen av olika gnejser tills dessa blev xenoliter i granit är cirka 200 miljoner år.

• Mellan bildningen av graniten och diabasen gick det ytterligare kanske 300 miljoner år.

• Till nästa geologiska skede, istiderna, som har givit upphov till jordarterna, tog det 1.5 miljarder år.

• Tiden från isavsmältningen i Uppland för circa 12 000 år sedan tills de första skären dök upp i Törnskogen är bara 5 000 år.

• När alltmer land höjdes ur havet hittas också de första spåren från människor. Landskapets senaste omvandling genom människans verksamhet i Törnskogen har skett de senaste 150 åren.

Biologiska förhållanden

De geologiska förhållandena styr också de biologiska.

I den schematiska profilen från Norrviken i väster till Fjäturen i öster ser man hur olika biotoper är förknippade med de varierande geologiska förutsättningarna och förekomsten av vatten.

Snuggan och Törnskogsmossarna som är högt belägna, är näringsfattiga med naturligt lågt pH. De lägre liggande sjöarna och kärren är näringsrika med rik växtlighet.