Naturstig

Urtid-Istid-Nutid

Geologisk natur­stig i Törn­skogen

I samarbete med Vax­mora torps stöd­förening har Natur­skydds­föreningen i Sollen­tuna gjort i ordning stigen Urtid-Istid-Nutid. Den passerar 30 lokaler där man kan se olika geo­logiska fenomen.

Karta: Länk

Vid varje lokal finns en QR-kod:


Exempel på QR-kod

Genom att skanna QR-koden med en mobiltelefon får man en beskrivning av platsen och hän­visningar till en karta och till bak­grunds­information. Denna digitala lösning är inlagd här på Vax­mora torps webb­sida.

Stigen börjar vid Vax­mora torp och är drygt 5 km lång. Flera delar av stigen går genom blockig terräng, men i övrigt är den lätt­gången.

A5 häfte

Som ett alternativ till att använda QR-koderna och kartan på webben, ger Natur­skydds­föreningen i Sollen­tuna ut ett A5 häfte med beskriv­ning och karta (kontakta Natur­skydds­föreningen).

Att följa stigen

Stigens läge har lagts in på en karta. Markeringarna i terrängen är spar­samt före­kommande. De består av triangel­formade trä­skivor med spetsen ned och par av sten­block på vardera sidan intill stigen. Där den av­viker in på en ny stig finns pekare med triangel­symbolen.

Vid varje lokal finns en trä­skiva med triangel­symbolen och en QR-kod.


Stigens första QR-kod, vid Vax­mora torp

Några intressanta platser finns också i närheten utanför stigen.

Geologiska fenomen

Naturhistoriska tidsavsnitt med olika geo­logiska uttryck

Geologi är läran (logos) om jorden (gaia). Kunskap om jorden har vi fått empiriskt. De geo­logiska processer som vi ser i nu­tiden har alltid funnits och efter­lämnar liknande resultat i form av mineral, berg­arter, jord­arter och fossil (aktualist­principen). Spåren från jordens ur­tid för över 2,5 mil­jarder år sedan finns kvar liksom spåren efter den senaste is­tiden för bara 20 000 år sedan. Genom kunskap om naturen har vi lärt oss att exploatera den. Utan denna kunskap förstår vi inte vad som är värt att beakta eller när exploateringen över­skrider det acceptablas gräns.

Geologien i Törn­skogen visar oss skeenden som är mil­jarder år gamla och sådana som ännu pågår. Man kan dela in geologien i Törn­skogen i fem tids­avsnitt som präglas av för varje avsnitt typiska processer, vars spår vi kan av­läsa i naturen:

Ur­tid, berg­grunden bildas; omfattar cirka 1 mil­jard år.

Berg­grundens bryts sönder, som sker de efter­följande 1 mil­jard åren.

Is­tiden, som omfattar cirka 1 mil­jon år.

Land­höjnings­tiden; efter isens av­smältning; omfattar cirka 10 000 år.

Nu­tid, samt män­niskans på­verkan; tiden då män­niskan har lämnat synliga geo­logiska spår; de sista 2 000 åren.

Mer om fenomenen


Schematisk översikt för olika geo­logiska fenomen som man kan se i Törn­skogen.

Det är stor skillnad i tid mellan de olika geo­logiska fenomenen.

• Tiden mellan bildningen av olika gnejser tills dessa blev xenoliter i granit är cirka 200 mil­joner år.

• Mellan bildningen av graniten och dia­basen gick det ytterligare kanske 300 mil­joner år.

• Till nästa geo­logiska skede, is­tiderna, som har givit upp­hov till jord­arterna, tog det 1.5 mil­jarder år.

• Tiden från is­avsmältningen i Upp­land för cirka 12 000 år sedan tills de första skären dök upp i Törn­skogen är bara 5 000 år.

• När allt­mer land höjdes ur havet hittas också de första spåren från män­niskor. Land­skapets senaste omvandling genom män­niskans verksamhet i Törn­skogen har skett de senaste 150 åren.

Biologiska förhållanden

De geologiska förhållandena styr också de biologiska.


I den schematiska profilen från Norr­viken i väster till Fjä­turen i öster ser man hur olika bio­toper är för­knippade med de varierande geo­logiska förut­sättningarna och före­komsten av vatten.

Snuggan och Törn­skogs­mossarna, som är högt belägna, är närings­fattiga med naturligt lågt pH. De lägre liggande sjöarna och kärren, är närings­rika med rik växt­lighet.